a.a

Jag har nyligen bestämt att måndagar är min bloggdag. Hittills har jag hunnit med två inlägg, som egentligen är helt betydelselösa (men hey, är det inte det bloggen är till för?) och nu är jag inne på mitt tredje. Jag sympatiserar verkligen det härliga uttrycket och den välkända klyschan "tredje gången gillt", och därför gör jag nu ett försök till ett aningens mer läsvärt inlägg. Helfestligt. Tema: Svenskt. Eftersom jag hoppar över det där med att summera midsommarhelgen, eftersom inlägget hade blivit på tok för långt and so on, så håller jag mig till traditionen att hylla Sverige, istället. Såhär i efterhand.
Inte alls i nationalismens tecken, utan helt enkelt en feel-good lista på mitt, och nio miljoner andras, avlånga land. Jag lär verka som en turistinformatör, men det bjuder jag på. 
Sååå, det här är mitt Sverige:

1. Kusten. I Sverige har vi turen att njuta av två kuster med olika vatten. På västkusten har vi det goooa folket, och där verkar livet för jämnan vara gött. Här äter vi skaldjur och aktar oss för maneter. Träden lutar en aning på grund av den nästintill ständiga blåsten. Men solen har en tendens att alltid skina och gör livet, som tidigare nämnt, gött.
Öst-/ostkusten tar större del av landet, och är kanske just därför min favorit. Här har vi huvudstaden med allt som hör till. Här är klimatet, enligt mig, faktiskt mer behagligt. Sköna stränder med varmare vatten, och bara ett stenkast från Finland. Hyvvää (eller något?)

2. Trosa. Kanske tillhör punkten ovanför, eftersom denna småstad - alternativt by - befinner sig just på ostkusten några mil söder om Stockholm. En riktig sommarstad med strandnära pubar och restauranger och en härlig camping. Klipporna vid stranden ger en idealisk sommarbild och fungerar dessutom som solmagneter.
Hit flyr alla Stockholmsbräätz, men de är lätta att ignorera. Segelbåtar och en ständigt skinande sol har varit två bevarande faktorer de gånger jag har vistats i denna idylliska sommarstad.

3. Impulsfester. I en park. Med en filt och kubb, alternativt en volleyboll. En gitarr, allsång och 3.5:or brukar fungera som ett utomordenligt recept på impulsfester i solnedgången.

4. Festivaler. Antitält har alltid varit min filosofi, men jag kan inte ändå inte motstå de närliggande festivalerna. Hultsfred har jag hört är en fempoängare, så jag antar att det är en bra festival. Men som sagt: tält. Nja.
Men Piteå Dansar & Ler, med tusentals besökare, fest och fylla, karuseller och bajamajor. Och min egen säng när kvällen är slut. Det är en riktigt festival, med ett ickelerigt slutresultat. I år kommer dessutom Mando Diao. DET lär bli en fempoängare.

5. Rix Morronzoo. Okej, festligt året runt men Roger, Titti och Gert (mina nyvunna vänner) hjälper mig verkligen igenom morgonen på jobbet. Och, även om jag absolut inte har någon clue hur det fungerar i andra länder, så känns det verkligen heeelsvenskt med ett radioprogram där man riktigt känner programledarna. Jag menar: Alice, Figaro, Magnus och allt som hör trion till. De bjuder till och med på sig själva på deras presentation på hemsidan, speciellt Titti. Ta del: http://www.rixfm.com/?specialcontent=programledare&programledareID=36#. Lattjo Lajbans.


Okej, det blev ett ruskigt långt inlägg som jag antar ingen själ orkar läsa igenom. Men det var roligt för mig i alla fall, och självcentrerad som jag är, var just det själva syftet.
Nu väntar sängen och min otroligt underhållande bok Underbar och älskad av alla (och på jobbet går det också jättebra) av Martina Haag. En riktig gobit. Finns dessutom på Åhléns för ynka 30:- . Gratisreklam. Godnatt.

Ps. Grattis, Du som lyckades ta dig igenom hela skiten.

I dag fick jag ett kuvert från Smurfit. Jag trodde att det handlade om brist på erfarenhet angående in/ut-stämplingen (jag stämplade ut lunchen kring 15.00... -3h i flextid, hoppsan), men det var något helt annat. Det var Linerbladet, Smurfit Kappas egna tidning! Och inte nog med att jag har blivit tilldelad denna otroligt fina gåva, jag var dessutom med på en bild! Halva mitt ansikte var med på bild, utan hår och en nollställd min. Alltså, inte den mest charmerande bilden, men jag var i alla fall med i LINERBLADET. Förövrigt var även pappsi det, med ett citat om flis. Han är så duktig.

Observation (som jag har tjatat om hela helgen): jag har bara en vecka kvar, sedan har jag sommarlov. Heeeehe.

Ps. Take a look http://www.pixbox.se/alb_show_id449750_page0.html. Time of our lives.

Flex. Vilket fint ord. Flex.... jag har aldrig riktigt vetat vad det varit, men nu - nu när jag är en hårt arbetande servicetekniker, då har jag en himla koll på läget. Jag har lyckats skrapa ihop 3 h, och därför slutar jag NU! Eller, jag har egentligen redan slutat men jag sitter och väntar på pappsigull i hans kontor. Ett fint kontor. Vi har inget kontor. Vi har ett fikarum. Men, då tillhör jag den lägsta kasten, ifall vi skulle tillämpa ett sådant system här på fabriken.
Allt har ett slut, men just nu är jag alldeles vid början:
1. Om någon timma blåser vi ner till Byske för en långhelg utan dess like.
2. Just nu äger jag mer pengar än vad jag någonsin gjort i hela mitt liv. Mitt konto har aldrig mått så bra.
3. Om en vecka (en simpel jävla vecka!) slutar jag jobba för i sommar, och då börjar sommarlovet.

Nu räknar vi timmarna: Byske 2007. Imorgon kring 17.00 går tåget mot ännu en midsommar, förhoppningsvis bättre än den förra som tillbringades här på hemmaplan. Piteå har faktiskt, enligt noggranna efterforskningar, ingenting att erbjuda på denna dag som anses vara en mindre nationaldag. Nu när det dessutom verkar som om stadens havsbad riktar in sig på barnfamiljer försvinner ännu en möjlighet för resterande invånare. Amy Diamond och buffé, hold your horses. 
Sådan skit slipper vi. 

 

Näsapor. Jag har aldrig sett en sådan varelse förut - fram till igår. Enligt mig är näsapor nu korat till det fulaste djuret som för tillfället existerar. Fram tills jag finner ännu en misskapt varelse.
Jag känner mig en aning förd bakom ljuset - om inte oallmänbildad - eftersom jag totalt gått miste om detta djur med en näsa utan dess like. 

  
Människans närmast besläktade art. 
Ögonen kan väl betraktas som fina, i alla fall.

Det sägs att den första veckan alltid är värst. Oftast brukar jag inte tro på meningar som börjar med "det sägs" (rykten,eller dylikt, är no friends of mine) men den här gången hoppas jag innerligt att det stämmer. Denna vecka har varit en jävla pest, so to speak. Och den är inte ens över ännu. 
Men den här gången, det här jobbet, kanske verkligen ger med sig med tiden. Jag anade faktiskt de första tecknen i dag: första fyra timmarna var helt okej, faktiskt de bästa fyra timmarna den här veckan, och lunchrasten var en ren fröjd. Min grupp har även funnit ett medel för att dämpa det ständiga titta-på-klockan-fenomenet: Mp3!
Vad vore världen utan musik och Morronzoo?

Gizlo - Alltid glad trallar runt i mitt huvud, speciellt frasen "kommer hem ifrån fabriken, alltid glad". Just nu är jag en jävla fabriksarbetare. Ser ut som skit, och luktar skit. Härliga tider. Tur att det bara är 13 dagar kvar.
Vet inte hur länge jag kommer stå ut med alla flinande gubbansikten jag och mitt gäng träffar på, enbart för att vi inte är män. I slutet av dagen blev jag riktigt less när en av dessa 50talistarslen vräcker ur sig något i stil med "Haha, tjejer! Kan ni vara så här långt uppe? Är inte ni jämt höjdrädda? Hööööhöööhöö" Jag är rätt säker på att höjdräddhet inte är könsrelaterat, och jag tror jag sa det till gubben också. Då böt han ämne till fotboll och något om skadade knän. Stukad jävel.