Werthers och Brazilian wax
Åh, jag som så sällan får brev. Tröstar mig med att jag har fått ett jobb på en nattklubb i Grekland. Hej då, pensionspapper. Är egentligen inte alls tänd på tjänsten men kunde inte låta bli att söka, då en del av beskrivningen var oslagbar: "Vi ser gärna att du är glad, hjälpsam och mån om ditt yttre". Jag bifogade en bild där jag suger i mig en White Russian och beskrev mig som "less på stora vinterjackor", "dålig på att motstå pulsen i en pumpande låt" och "sökande efter adrenalinkickar". Är inte helt säker på vilka uppgifter tjänsten innefattar, men jag antar att ett artistnamn är lägligt. Fru Andersson. Fru Candy Andersson.
The 5, 6, 7, 8's - Woo Hoo
Ett nummer jag inte känner igen har ringt för två timmar sedan. Mina tankar snubblar bort till drömmar om ett nytt jobb. Sätter mig i kontorsstolen. Harklar mig. Kammar håret och rättar till ögonbrynen. Klappar mig på kinderna och låter axlarna sjunka. Dricker vatten. Tar upp telefonen. Första signalen går. Hjärtat slår sig nästan ut ur sitt näste. Kollar rakt in i väggen. Jag har inte precis vaknat, jag har varit vaken sedan 06.00 och försökt rädda världen, jag har inte precis vaknat, jag har varit vaken sedan 06.00 och försökt rädda världen, jag har inte precis vaknat, jag har varit vaken sedan 06.00 och försökt rädda världen. Tar ett djupt andetag.
Susanne på Juvelen svarar. "Ja, vi har ju bytt nummer nyligen, har du hängt tvätten? Gått ut med hunden? Dammsugit? Rensat avloppet? Inte? Gör det nu, då. När jag kommer hem tänkte jag att vi kunde sortera alla pantburkar." Fina mamma. Hon ryktar sin äldsta dotter med rätt borste.
Oh, the humanity
Då jag jobbade (om arbetsgivare läser detta så har jag inte lagt av med arbetandet, jag vill jättesupergärna jobba och är alltid i tid) så hade jag tillgång till en dator med Internet. Alla sociala nätverk var blockerade så jag nötte Tradera. Jag lyckades då vinna en tävling (inte på arbetstid, det var under en rast. Jag är en väldigt flitig arbetare som alltid ger hundratio procent). Ville egentligen inte ha skorna men jag är en tävlingsmänniska. Kändes skönt att spotta Shopaholiiiiiiic_88 i ansiktet med mina 253 kronor. Det var nu väldigt många veckor sedan och några skor har inte anlänt. Har rotat i det. Jag har blivit lurad. Helt plötsligt är jag den som står med snorblandat slem i ansiktet. Det kladdar sig nedför min kind, över käkbenet och droppar ned i mitt hjärta. Men:
1. Minnet efter själva vinsten kittlar fortfarande.
2. Jag ville inte ha skorna, ha! DE VAR FULA. BEHÅLL DEM.
3. Om man lurar arbetslösa (jag jobbar jättegärna på helger) på deras pengar lär man bli uppäten av kvalster i vaket tillstånd. Enjoy.
Den inte längre förlorade låten
