En gång om året

Ett helt år har gått sen staden fylldes med så mycket folk att vägarna drabbades med bilköer. Ett helt år har gått sen gågatan fylldes med tallrikar från langos och spylukten som biter i näsan. Ett helt år sen Axels Nöjesfält fick lysa upp hela kyrkogården. Jo, det var ett helt år sen sist det var Piteå Dansar & Ler. Himmel för vissa och helvete för andra. Jag tycker verkligen synd om pensionerna som förmodligen har tappat sin partylust men ändå är mitt i smeten. Men dom kan ju trösta sig med gratis inträde.
Vissa drar en stor suck när det börjar närma sig den sista helgen i juli -  jag menar, avstängda vägar, en massa människor (och framför allt norrmän!), fylla i mängder och musik som dånar till sent på natten kan vara en mardröm, men för mig, och förmodligen för massa fler ungdommar i våran småstad, så pirrar det bara i magen ju närmare helgen vi kommer. Äntligen börjar staden leva! Och alla bra artister! Tänk att till lilla Piteå kommer artister som Thåström, Håkan, Laleh och jaa...Carola. För er som tycker att det är pest och pina så kan ni gotta er i att det bara varar i några dagar av ett helt år, och för er som verkligen älskar helgen så se till att njut... och sprätta pengar (dyrare får man leta efter)!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0