Ett slag för min fjortonåriga kusin
Allt färre niondeklassar saknar gymnasibehörighet skriver DN (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=716844) och mina tankar hamnar oförberett vid högstadiets idiotiska betygssystem.
Majoriteten av mina högstadielärare berättade vid flera tillfällen hur de betygsatte elever; de sammanställde alla prov- respektive inlämingsbetyg och det slutgiltiga betyget hamnade på det betyg som varit mitt vanligaste i det gällande ämnet.
Exempel: I början av höstterminen skrev jag två godkända matteprov, medan jag i slutet av terminen skrev ett väl godkänt prov. På gymnasiet betyder det en förbättring, men på högstatidet betydde det att jag skrivit flest godkända prov, vilket betydde att mitt julbetyg hamnade på Godkänd.
Men tänk om jag lärt mig en massa och mina kunskaper förbättras inom ämnet, är jag inte värd ett högre betyg då?
Detta var den största förändringen jag mötte när jag började gymnasiet. Och den bästa, för övrigt.
Detta leder mig även in på ämnet "poäng": G 10 p, VG 15 p, MVG 20 p. På min högstadieskola var G-nivån extremt bred och de flesta elever bemöttes av det frustrerade betyget G+. Jag och andra 9C:are diskuterade detta och vi var överrens om att G+ borde vara värt 12 poäng, eftersom G-gränsen var så pass bred.
Exempelvis inom idrotten där jag, som spelade fotboll och kunde hantera bollen betydligt bättre än vissa mindre idrottsintresserade i min klass, låg på samma betyg. De hade möjligtvis ett G- och jag ett G+, men ändock ett G, ändock 10 poäng.
Visserligen handlade inte artikeln om just detta ämne, men den väckte mina tankar som legat och puttrat länge. Ända sedan åttan för att vara exakt, då jag introducerades för betygens bitterljuva värld. Åt helvete.
Snart tar jag studenten.
Majoriteten av mina högstadielärare berättade vid flera tillfällen hur de betygsatte elever; de sammanställde alla prov- respektive inlämingsbetyg och det slutgiltiga betyget hamnade på det betyg som varit mitt vanligaste i det gällande ämnet.
Exempel: I början av höstterminen skrev jag två godkända matteprov, medan jag i slutet av terminen skrev ett väl godkänt prov. På gymnasiet betyder det en förbättring, men på högstatidet betydde det att jag skrivit flest godkända prov, vilket betydde att mitt julbetyg hamnade på Godkänd.
Men tänk om jag lärt mig en massa och mina kunskaper förbättras inom ämnet, är jag inte värd ett högre betyg då?
Detta var den största förändringen jag mötte när jag började gymnasiet. Och den bästa, för övrigt.
Detta leder mig även in på ämnet "poäng": G 10 p, VG 15 p, MVG 20 p. På min högstadieskola var G-nivån extremt bred och de flesta elever bemöttes av det frustrerade betyget G+. Jag och andra 9C:are diskuterade detta och vi var överrens om att G+ borde vara värt 12 poäng, eftersom G-gränsen var så pass bred.
Exempelvis inom idrotten där jag, som spelade fotboll och kunde hantera bollen betydligt bättre än vissa mindre idrottsintresserade i min klass, låg på samma betyg. De hade möjligtvis ett G- och jag ett G+, men ändock ett G, ändock 10 poäng.
Visserligen handlade inte artikeln om just detta ämne, men den väckte mina tankar som legat och puttrat länge. Ända sedan åttan för att vara exakt, då jag introducerades för betygens bitterljuva värld. Åt helvete.
Snart tar jag studenten.
Kommentarer
Postat av: Richard din
Håller inte 100%igt med dig, men en del gör jag dock det. Du förespråkade på att du skrev två godkända matte prov och i slutet skrev du ett Vg... om du tänker 1+1 så får du nog fram att du var nog värd ett godkänt. Logiskt tänkande, om du skriver fler G prov så förtjänar du förmodligen G, eller hur ? Men jag håller med om betygsystemet i Sveariket är inte den bästa. Vi bör ha ett betygsystem i fem skalor så inte G+ och VG- blir så olika fast ändå lika. Ditt första argument skulle jag gärna vela sig dig argumentera lite mer för... tack och hej
Trackback
