a.a

I mitt rum står en dator från 1995. Min pappa - mycket vis man - har på ett besynnerligt sätt gett mig hans dator, eftersom han själv har köpt en ny. Detta resulterar till att stenåldersdatorn ska ut ur huset - ända bort till grannen. Det betyder ganska mycket jobb för mig, inte bara för att jag har en del filer jag vill spara på datorn, utan även en del filer jag absolut inte vill att min granne ska se. Det skulle förändra grannens syn på mig, helt klart.
Det var nu över ett år sedan jag sist tog mig tid att starta datorn; det tar ungefär 20 minuter. Och då händer det!
Jag - superminnet Alexandra Andersson - har GLÖMT BORT lösenordet. Under en lång tid sitter jag, stirrandes, framför datorn och kan i mitt allra vildaste sinne inte komma ihåg lösenordet. Jag testar alla ord jag någonsin använt som lösenord flera gånger om, men ingenting fungerar. Och mitt dumma, omogna och unga jag, som kom på det omöjliga lösenordet, har inte heller lämnat någon ledtråd till mitt mer mogna och logiska jag.

Så, nu...nu sitter jag här. Hjälplös. Helt förvirrad och knäckt. Maskinerna är för smarta för oss människor och snart regerar de över hela världen. BILL GATES, vart är du när man behöver dig som mest?
I surrender!