Ingen fara
Idag när jag åkte buss in till stan satte sig en söt liten tant bredvid mig. Jag kände mig ganska lyckligt lottad att en liten tant satte sig bredvid mig, istället för någon som inte duschat sedan milleniumskiftet. Det var inte förrän ett tag efter hon satt sig ned som jag kände lukten - den speciella lukten som enbart gamlingar bär. Har alltid förundrats över den lukten, varför den uppkommer med åldern och vad som egentligen sker med människokroppen eftersom alla får den. I granntantens fall var lutkten extra stark och jag tror att den gjorde mig lite yr för när jag gick av bussen... Trampade jag på en hund.
Ägaren: Oj, förlåt, han är lite livlig...
Jag: Ingen fara.
Inte "Nej, det var mitt fel!" eller "Nej, förlåt mig!", utan "Ingen fara". Vem tror jag att jag är?
