Ännu en beklagan
Jag trodde att jag skulle trivas att bo i korridor. Jag hade en bild om hur jag hade ett relativt stort rum (detta var innan jag förstått innebörden av kvadratmeter) med en soffa, säng, indiska kuddar och en massa böcker. Jag skulle träffa supercoola människor och festerna skulle vara helt outstanding.
Nu sitter jag här i ett rum som är mindre än mitt ursprunliga. Jag delar kök med tio andra personer, vissa mer hygieniska än andra. Jag har inga indiska kuddar och absolut ingen soffa. Tio böcker finns i min bokhylla (som jag förövrigt köpte för 100 kronor... I rock) och jag måste använda bokstöd. Böckerna trängs med andra ord inte.
Människor snor min tvättid och jag måste städa det äckliga köket som jag knappt vistas i. Det rinner en brun sörja från soppåsarna jag måste bära ut. Jag har ingen aning om vad den bruna sörjan innehåller. Jag vill inte veta heller.
Jag hatar att bo i korridor.
Betrakta detta inlägg som en lägenhetsannons.
Soon baby soon blir vi roomies! HÅLL UT ALEXANDRA!
du är inte den enda som är lite less på att bo i korridor
jag kan föröska hjälpa di med psp;) soon i will be there!