Feberflum
Efter en impulsresa på tre timmar anlände jag till casa de Andersson. Maten stod på bordet och ljusen var tända.
Oturligt nog var det pasta men dock med annat tillbehör än enbart pesto, som jag bör vara extremt less på vid det här laget.
Nu dricker jag riktigt kaffe i en soffa framför en stor TV. Jag har helt enkelt satt guldkant på livet.
Enligt ödets skadeglada nyck och ironins utsträckta tunga åker femtio procent av min umgängeskrets till Umeå imorgon, men jag har ju trots allt vissa guldkorn kvar som får underhålla mig under helgen.
Mycket "guld" i detta inlägg, men jag är ju i Piteå; guld.
Jag lär ångra detta inlägg när febern gett sig av.
Oturligt nog var det pasta men dock med annat tillbehör än enbart pesto, som jag bör vara extremt less på vid det här laget.
Nu dricker jag riktigt kaffe i en soffa framför en stor TV. Jag har helt enkelt satt guldkant på livet.
Enligt ödets skadeglada nyck och ironins utsträckta tunga åker femtio procent av min umgängeskrets till Umeå imorgon, men jag har ju trots allt vissa guldkorn kvar som får underhålla mig under helgen.
Mycket "guld" i detta inlägg, men jag är ju i Piteå; guld.
Jag lär ångra detta inlägg när febern gett sig av.
Kommentarer
Trackback
