Jag fick inte ens färg

Jag hänger på solarium ibland. Det är egentligen en jävligt dålig ekvation, med tanke på att:
1. Huden sakta friteras bort
2. Man blir blind
3. Man svettas i andras svett
4. Jag lider av (smärre) klaustrofobi och därmed låter jag "locket" vara vidöppet, vilket leder till
5. Bara ryggen blir brun
Men människor är dumma, vi har snackat om det förut.

Idag tog jag mig en tripp till City Sol (som jag så gärna vill döpa om till Solcity, men... ja) och la mig i svettbur nummer tre, som saknade radio. Detta upptäckte jag efter jag strippat och hade helt enkelt inte energin att klä på mig igen. Så jag använde mig av min mp3, som i för sig är mycket bättre med tanke på min utomordentliga musiksmak (åh, jag är så dum, klart jag gillar musiken jag har på min mp3. Oh well.) Lade mig ner i någon annans svett och nötte Kings of Leon. Det var under Sex on fire som jag blev paranoid. Scenarion där solariumet sprängs på grund av sammanstrålningen av ultraviolett och min mp3 poppade upp. Precis då börjar solariumet att skaka. Jag inbillade mig inte, det skakade. Jag slängde bort mp3:n, helt övertygad om att explosionsprocessen startat. Blev förlamad av skräck. Grinade en skvätt. Solade tiden ut. Tackade livet. Märkte att tågstationen ligger bredvid City Sol.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0