Inte sådär jätteokej
Det står klart för mig att några av mina indianer har hoppat av kanoten; allt är inte som det ska. Det var broccoli som hjälpte mig fram till denna insikt. Jag har nämligen aldrig gillat broccoli, trots att jag verkligen försökt. Resterande medlemmar av la Familia Anderzzon sitter efter varje middag med gröna rester mellan tänderna, men inte jag. Har nog känt mig lite utanför på det sättet....
I alla fall. Förra veckan smakade jag lite broccoli - och jag gillade det! Kunde inte få nog! Åt upp allt! Jag köpte till och med en egen liten påse igår. Kokade överdrivet mycket broccoli och tuggade knappt. I dag är det... inte så. Kunde inte förmå mig att ens lukta på det. Nu ligger det fyra träd och skäms på min tallrik. Jag kan knappt se åt deras håll, så mycket avskyr jag dem.
Jag dricker grönt té. Jag är en kaffemänniska, minst fem koppar per dag, och här sitter jag med TÉ! Vilken svek. För att inte tala om mitt överintag av kiwi. Jag gillar inte kiwi, men, herregud!, vad mycket kiwi jag köpte igår. Ju mer jag tänker på det, desto fler aspekter dyker upp: Mjölk, jag drack mjölk förra veckan! Utan att kräkas! Däremot kräks jag varje morgon, har inte haft mens på två månader och mina bröstvårtor ömmar massor!
He he he. Nej, så är det naturligtvis inte. Men allt med maten är sant!
trodde inte det heller alexandra, det var ungefär 2000 år sen folk trodde på ljungfrufödelse..