Ett blogginlägg
Jag söker fortfarande en hobby. Stickandet, pärlbrickorna och den fingermördande gitarren ligger långt in i garderoben. Eller. Nej. Det var en lögn. Gitarren befinner sig i rummet med lila väggar uppe i Piteå. Där den hör hemma, som ett försök i att göra rummet mer kulturellt. Fungerar halvbra, med tanke på att rummet annars rymmer sparade barnböcker, gosedjur och de där jävla björnarna med porslinsansikte. Nog om det.
I brist på hobbyaktivitet(er) har jag dragit på mig ett bloggberoende. Detta kan försvisso räknas som hobby, men jag mår helt ärligt inte bra av de bloggar jag läser (konsumerar?) och jag har starkt för mig att en hobby ska främja välbefinnande. Men jag sitter snarare likt ett modernt monster och bara väntar på att bli underhållen. Mitt vänstra pekfinger mördar F5-knappen och jag vill ha mer, mer, mer! Då mina hjärtebloggare som faktiskt bringar mig stimulans inte uppdaterar så ofta som jag önskar (de är ju meningen att de ska ha ett liv som jag sedan får läsa om) har jag breddat fältet. Jag bjudit in fler bloggare i mitt liv. Helt plötsligt sitter jag och hackar mig igenom särskrivningar och överanvändning av utropstecken, enbart för att jag måste ha mer av andras liv. Hjärna... gone. Dessutom blir jag så fruktansvärt hungrig av alla dessa substiutbloggar: hur många vinklar kan en cupcake egentligen ha?
Summering: av min hobby, som är en hobby i brist på annan hobby, blir jag understimulerad och fet. Nu jävlar ska det rensas i bloggfältet och imorgon stickar jag en tröja (i en storlek större, har ju börjat läsa bloggar.)
