Long lost pen pal
Statistiken visar minst två besökare per dag. Jag är i chock! Trots att jag inte skrivit ett ord på flera månader drar denna (snart sexåriga) blogg fortfarande till sig något klick per dag. Så himla roligt! Två besökare är två besökare fler än ingen. Jag är helt motiverad! Aldrig ska jag låta dig dö, mitt sexåriga lilla monster.
Jo, bloggen är ett monster. Varje gång jag letar mig till att skriva ett nytt inlägg blir jag tom. Vad ska jag skriva?
Vad jag har på mig? Långkalsonger och smutsig oversize-tröja. Har inte duschat på två dagar.
Vad jag har ätit? Kladdkaka med Kesella vanilj. Känner mig lite svullen och smutsig men ändå fit for fight.
Vad jag har gjort i dag? Försökt plugga men efter att ha läst minst fyra timmar per dag i fjorton dagar är hjärnan som teflon. Har även gått till affären för att köpa bakgrejer. Motionsmotivation.
Vad jag önskar mest av allt? Typ allt som alla andra önskar. Världsfred, bli älskad, få älska, ha pengar och att broccoli smakade som Marabou. Jävla Marabou.
Vad jag ångrar? Kladdkakan. Mår seriöst inte så bra.
Vad jag ska göra i morgon? Plugga.
Och åka till Paris. Ska bli spännande. Det enda jag kan på franska är "Voulez vous coucher avec moi?" och denna monologiska dialog:
