Funderingar
Det här med färger kan göra mig himla fundersam. Man associerar oftas rosa till tjejer och blå till killar. Som om färgen symboliserar ens kön.
Om en kille har på sig en rosa tröja pratas det ofta om "bögtröjan". Men om jag som tjej har på mig en blå tröja... vad kallas min tröja då?
Och om en kille skulle äga en rosa mobiltelefon börjar det ryktas om homosexualtitet och att killen i fråga är en så kallad "fjolla". Men om en tjej har en blå mobiltelefon... vad händer då?
Min faster ville gärna köpa en röd tröja till sin son när han var yngre. Hon hade då två alternativ:
1. En tröja från tjejavdelningen
eller
2. En röd tröja med monstertryck
Att hitta en "killtröja" som inte har en "manlig färg" ska alltså vara så svårt. Och om tröjan råkas vara röd, eller kanske till och med rosa, är det ett monster - eller något annat supertufft - på framsidan för att symbolisera hur matcho tröjan är. Hur manlig den är. Killar är tuffa, tjejer är söta.
Hur kan en färg bestämma människors sexualitet? Om om så var fallet: varför är människor så rädda för homosexualitet? Och främst bland killar? "Min son är ingen bög". Get a grip, tiderna har förändrats.
En sång för alla dom som aldrig hittat nån
De går genom ICAs korridorer för att köpa SCANs jultallrik för en person. Och vi ägnar dem en tanke för att sedan invänta tjocka släkten och Kalle. Julklappshögen under granen är för stor för att tänka på andra; "här är ett paket till mig, och här är ETT TILL! Nu har jag räknat ihop till 45 julklappar till mig, hur många har du?"
Samtidigt som det lyckligt lottade barnet med så många klappar och familjemedlemmar sitter och surar.
Antivittrionist
Hunden har smitit och Mickan har ätit upp min klassklapp. Det är förjävligt.
Jag har i alla fall kommit på ett eget ord.
Funderingar
Varför blir inte Lisa lika arg på Pelle som hon blivit på Marie när Pelle har hånglat (alternativt någon värre händelse) med Marie? Varför berättar Lisa för alla sina kompisar att Marie är stadens största slampa (alternativt något värre ord) när det är Pelle som varit otrogen, med andra ord boven i dramat?
Vi tjejer är himla bra på att vara elaka mot varandra.
Funderingar
En man och hans son krockar med bilen och pappan dör.
Sonen överlever men måste opereras och färdas därför till sjukhuset.
Väl på sjukhuset kommer kirurgen in i operationssalen och granskar pojken.
Efter ett tag utbrister kirurgen:
- Jag kan inte operera, det är min son!
Hur ligger det till?
Vi tar för givet att presidenter, advokater och chefer i allmänhet är yrken för män. Självklart är inte detta konstigt eftersom statistiken har sin rätt, men trots majoriteten finns det en massa kvinnor som erhåller höga poster.
Men vi ser ändå läkaren som en man och sjuksköterskan som en kvinna. Läkaren tjänar befantligt mer pengar och yrket är mansdominerat. Mannen är överordnad, kvinnan är underordnad.
Visste ni att rektorsyrket, alternativt läraryrket, förut var ett väl avlönat arbete? När kvinnor började arbeta som rektorer sjönk lönerna. Vad skulle hända om läkaryrket blev kvinnodominerat?
Tack för gåtan Carro, Lina och Hanna.
När verkligheten slår en
Jag vet inte riktigt vad jag håller på med: jag sitter, allvarligt, och ser på Keno.
Funderingar
"En pojke har tagit klivet in i världen [...] nu väntar hela världen på just dig",
medan mitt dopkort innehåller texten:
"Ett litet flickebarn har anlänt till världen [...] vi önskar dig all lycka",
hur ska jag då någonsin lyckas med att "ta klivet", och väntar inte hela världen på just mig? Eller önskar alla mig bara lycka i livet?
Hur ska jag då kunna ta för mig, när det till exempel kommer till löneförhandlingar, när jag redan som spädbarn fått konstaterat att jag inte "tar klivet" utan jag anländer (med hjälp?) till världen? Väntar inte hela världen på just mig, utan bara på de manliga spädbarnen?
Någonstans måste vi ju börja förändra, varför inte då vid starten? Skippa missvisande könsrelaterade dopkort.
Ps. Dopkorten kommer från precis samma företag, enda skillnaden är färgerna och själva innehållet.
Tack Anne-Catrine Möller. Förlåt om jag stavat namnet fel, är inte så haj på det där.
Mirakel
"och detta döper du till 'kentsyndormet' för att?" och syftar på ett tidigare inlägg som jag skrivit.
Jag undrar då om du, anonym, någonsin hört en glad Kentlåt? Snälla, snälla hör av dig till mig för jag kan i sådana fall knappt bärga mig tills jag får höra den.
Och nu till något mer relevant: Sing hallelujah, jag är härmed förklarad som pluggfri!
Dagens lärdom
Nu är jag övertygad: man lär sig något varje dag.
Idag har jag hittills lärt mig att aldrig se Efter brylluppet (Efter bröllopet) på skolan. Tårarna har sprutat hela morgonen och för mig räcker det att enbart tänka på filmen för att ögonen ska vattnas på nytt. Inte fullt så roligt att tårögd gå genom skolkorridorerna. Måh.
[ärr]
Igår såg jag Fjorton suger. Slutsats: http://www.gravbortskane.se har just skaffat sig en ny medlem.
Hundsjuk
Kentsyndromet
Konceptet (det som jag hittills har förstått mig på) med hela sidan är ju faktiskt helt okej, där du kan snoka men du blir upptäckt på en gång. Om du inte skriver ditt namn och så vidare blir du blockad från de flesta dagböcker. Att du dessutom kan ha en presentation med olika sorters texter om ditt liv, din sinnesstämning och dagens händelser är ytterligare ett plus. Men ändå är det någonting som inte stämmer...
Problemet ligger vid medlemmarna. Jag vet egentligen inte vart felet ligger men 90 % som använder sig av sidan tar tillfället i akt att skriva om hur DÅLIGT och HEMSKT livet är. De lägger upp bilder på sig själv med beskrivningar som liknar självmordsbrev. De hatar sig själva, de tycker att de är fulast i hela världen och hela världen är svart. Och på något sätt vill de ändå att man ska kommentera precis ALLA bilder som läggs upp. De liksom skriker efter kommentarer, annars behöver man inte ens kolla på deras bilder.
Jag vet att världen inte är så himla great, men kom igen! Skippa den deprimerade looken, den är så jävla ute. Självklart finns det många som mår dåligt, på riktigt. Det är nämligen en typisk Sverige-grej. Men fungerar verkligen bilddagboken som en mötesplats för alla förlorade själar? Eller är det bara en typsik i-landsgrej som handlar om bekräftelse och uppmärksamhet?
Jag tror på det senaste. Jag vet hur deprimerade människor, med läkardiagnos, fungerar. Och det är långt ifrån det som förekommer på bilddagboken.
Så slipper du bli våldtagen
Ung, medelålders eller gammal - det spelar ingen roll, du kan ändå bli ett offer. Därför bör du helst klä dig i maskulina kläder när du vistas utomhus. Exempelvis en cool kepa, stora jeans och en tjock jacka. Du bör även tänka på din gångstil. Försök även att odla skägg, det finns medel som kan hjälpa dig men då bör du även träna under tiden du använder dessa medel (OBS! vissa kallar detta medel för något slags preparat).
Att undvika nattpromenader har länge varit ett faktum, men nu inträffar den typiska våldtäkten även mitt på dagen så därför bör du egentligen aldrig vistas utomhus. Undantag: du kan vistas utomhus om du har sällskap med fler än två personer.
Drick ingenting på krogen, ett piller kan lätt "trilla i" och medföra stora komplikationer. Att du råkas dricka för mycket är även det väldigt lätt hänt och du blir därmed en lätt match. Du bör inte dricka något innan du drar ut på krogen heller, eftersom du kan bli berusad och då kan du inte tänka klart, än mindre försvara dig. Egentligen är det nog bäst att du inte dricker någonting alls.
Använd inte internet, eftersom du kan bli lurad av någon som verkar vara en helt underbar person men egentligen bara är ute efter en sak.
Lämna aldrig ut din adress till någon du inte känner till 100 %. Du bör även äga en bil som du jämt använder, trots att du bara ska färdas några meter. Du bör dessutom alltid ha bensin i bilen för att undvika risktagande promenader.
Nu när jag tänker på det borde du nog aldrig lämna din bostad. Se till att installera dubbla lås.
Denna underbara tisdag
Medvind:
Drar nytta av den stora äran att få köra bilen till skolan och åker hem under lunchen, dels för att jag inte har någon att äta med (se tidigare inlägg om den ensamma vandraren i skolkorridorerna) och dels för att jag måste ut med hunden. Stackars liten, utan mig hade han haft grym tarmvred vid denna tidpunkt.
Äter nudlar och känner mig överlycklig, eftersom jag har blivit informerad om att det är fisk på skolan.
Kalldusch:
Det var palt idag på skolan och jag åt sketna nudlar, som dessutom är åtta points enligt en väl påläst J.K.
Det dumma barnet med optimistiska framtidsdrömmar
Litteraturläraren ber (beordrar) klassen att skriva början av en självbiografi och jag förundras över min obefintliga analys av min uppväxt. Under bearbetningen av år upptäcker jag allt fler aspekter som jag aldrig riktigt begrundat.
Nu förstår jag ju varför hon sa så och varför jag reagerade så. För mig är det faktiskt riktigt jobbigt eftersom jag var, märker jag nu, ett riktigt dumt barn.
Detta är därför en ursäkt till alla mina barndomsvänner. Detta är även ett tack till de övre makterna (kanske mina föräldrar, eller helt enkelt mig själv) för att jag inte alls är som förut. Tack för förändringen, den som nu bär ansvaret.
Och nu blickar vi framåt: om några år ska jag vara inbjuden på Nobelfesten. Det har jag helt enkelt bestämt mig för. Man ska aldrig sluta drömma, eller hur var det nu?
Jag älskar mitt fosterland, vi är så mycket bättre än alla andra
Om Eva Bengtsson talar sanning har jag tappat allt förtroende jag någonsin haft för staten. Hon var 13 och Olof Palme har fram till denna vecka utmålats som hjälte och idol.
Jurist imorse under en debatt på P1:
"Tänk på alla dessa farbröders barnbarn. Vad ska de tro om deras mor- respektive farföräldrar nu?"
Om vi säger såhär: Då kanske dessa män skulle tänkt på det innan de hade sex med en underårig. Håll hela barn på avstånd för helvete, morfar har legat med en 13åring.
Okej. Jag ska inte döma någon, jag var inte där; det kan lika gärna vara en lögn.
Men det kan också vara 100 % sanning.
Åt helvete med "girlpower"
Varför ska det klassas som "något stort" att tjejer lyckas åstadkomma något? Den gruppen ska inte vara en minoritet. Då skulle begreppet "girlpower" inte ens finnas.
En hyllning till Ryssland
1. Miss Li - Seems like we lost it
2. Mando Diao - God knows
3. José Gonzales - Teardrop
4. Robyn - With every heartbeat
5. Jens Lekman - Julie
Något annat är inte accepterat.
Hangover
Försöker bota min ångest genom "Hello Dolly!" men jag tror jag måste finna ett bättre botemedel.
Jag slutar aldrig förvåna mig själv, på både gott och ont.
Öl är nog över för min del...