a.a

De bor tre grabbar (inkorrekt definition) från Bangladesh i rummet bredvid. Jag har bara pratat med Vikram (ni vet) men de andra har jag inte så stor koll på. Jag befann mig i alla fall i köket tillsammans med en utav grabbsen, den långe, alldeles nyss. Detta hände:

Långa grabben: Hur mår du?
A: Jag mår bra, hur mår du själv?
Lg: Tja...
Lång tystnad
Lg: Jag mår inte så bra. Jag saknar min familj, min mamma, och jag kommer inte att träffa dem på tre år. Jag har väldigt tråkigt hela tiden och mitt liv ser likadant ut varje dag och det är väldigt kallt. Mitt liv är väldigt ensamt.
A: Det blir bättre, hejdå.

Jag vet inte hur jag ska hantera upptäckten av sidan hos mig som är så elak att Cruella ryser.

Zara säger:

du är trång


?

När vi pratar om en film Zara har gjort...

Zara säger:

du knuffar mig i ansiktet

Zara säger:

ser du inte?

Zara säger:

Pröva vinkla skärmen

Alexandra säger:
okej... ska kolla igen

Alexandra säger:

KNUFFAR JAG DIG I ANSIKTET?! HAHAHAHA

Bara för att söndagen bjuder på komik över msn och Atlanten. Visste förresten inte att jag kunde vara så våldsam och att det över huvudtaget gick att knuffa någon i ansiktet.
Vet inte om det går, men här finns beviset på mitt groteska brott: http://www.facebook.com/home.php#/video/video.php?v=34796086964. Under de första sekunderna misshandlar jag min kompis brutalt.

Det finns bara få människor som kan göra en resligt tråkig händelse till Bilbos underbara resa genom Middle Earth. Sara Lundqvist är en av dem. 
Om jag hade varit i Piteå hade vi suttit i hennes kök och diskuterat den missvisande bild som bland annat barnböcker och bristfälliga dokumentärer ger av sälar. Vi hade sedan gått till hennes rum för ännu en runda av GH, där Sara hade lirat iväg (hon har länge varit arbetslös) och jag hade knapert tagit mig fram på lättaste nivån. Sara och hennes likvärdigt duktiga bröder hade som vanligt skrattat åt min inkompentens inom området. Jag hade kontrat med något om att jag rockar totalt i Mariokart och att GH är för losers som har för mycket fritid.

Här kan även ni ta del av Saras intellekt.

Jag kan göra mig själv genomblöt av svett på tre sekunder. Det enda jag behöver göra är att tänka på fucking The Grudge. Förut kunde jag ta löpet till Mickans rum så fort hon besökte mina tankar med sitt jävla knarr. Det går inte nu. Jag har ingen lust att gå över till grannen med täcke, kudde, Harry och fråga om sängplats eftersom jag är så mörkrädd.
Jag drömde hur som haver om henne idag, igen. Det händer några nätter i veckan. Och under hela dagen ramlar hon in och ut från mina dagdrömmar. Det var svårt att duscha, jag bara väntade på en hand. Sen, när ingen hand tog mig i håret, slog det mig. Hon har ju självklart gått in i min kropp och nu försöker hon ta över min själ. Jag känner det. Kollar mig i spegeln, men nej. Jag har fortfarande ett nordiskt utseende. Då väntar jag, för hon kommer att slå till. På ett eller annat sätt.

Jag är mycket väl medveten om att bilden på äckelgrytan jag förut publicerade förmodligen inte är äcklig i andra länder. Kulturella skillnader uppkommer väldigt lätt i dessa situationer och jag kan svära på mormors att hälften av min korridor inte gillade synen av min middag idag.



För mig: Mm, palt. För andra: Ick, grå slemboll (alternativt bröstimplantat).
Skillnaden är att min mat inte luktar alls, faktiskt.


Nu när jag ändå är inne på detta med köksaspekter tänkte jag bjuda er på en liten resa i andra våningens kök. Enjoy!



Den traditionella soppåsen. "No storing in the corridor!"
skriker en utav lapparna i köket, men en av grannarna
- inga namn nämnda - väljer att ignorera den regeln.


Fattig månad för Vikram.


Detta luktade extremt surt och beskt och spred sig över
hela köket denna dag. Tur att min palt kokade snabbt.


Vet inte om det riktigt syns, men sörjan är gul och detta
har legat framme hela veckan. Precis under mitt skåp,
måh.

Annika (?) från Vita Lögner är med i Lätta-reklamen. Hon har tydligen blivit Lättas ansikte utåt. Det kan ju också diskuteras.
Men nu ska vi prata om hur irriterande hennes röst är när hon skriker: "Ett två TRIIIEEE!!!"
Istället för att byta kanal, skika högt, ringa till någon som jag vet förstår mig, kasta saker runt omkring mig eller eventuellt stänga av TV:n så sitter jag bara helt tyst när hennes breda pannband sticker fram i rutan. Det enda som händer är att mina ögonbryn sänks med någon millimeter och min mun drar ihop sig en aning. Så pass litet att det inte går att märka om man inte vet om det. Och jag känner hat.
Slutsats: Jag blir helt paralyserad av hat.

Hur känner ni? Jag vet att du har något att säga om detta, S.L.

Idag när jag åkte buss in till stan satte sig en söt liten tant bredvid mig. Jag kände mig ganska lyckligt lottad att en liten tant satte sig bredvid mig, istället för någon som inte duschat sedan milleniumskiftet. Det var inte förrän ett tag efter hon satt sig ned som jag kände lukten - den speciella lukten som enbart gamlingar bär. Har alltid förundrats över den lukten, varför den uppkommer med åldern och vad som egentligen sker med människokroppen eftersom alla får den. I granntantens fall var lutkten extra stark och jag tror att den gjorde mig lite yr för när jag gick av bussen... Trampade jag på en hund.

Ägaren: Oj, förlåt, han är lite livlig...
Jag: Ingen fara.

Inte "Nej, det var mitt fel!" eller "Nej, förlåt mig!", utan "Ingen fara". Vem tror jag att jag är?

Väcks än en dag utav ett sms, där meddelandet denna gång inbringade en enorm panik.  På grund av absolut noll klirr i kassan och ett tomt kontantkort vänder jag mig till min sista chans - Johanna:
Vadå, 12:45 vid vägen? Har vi en föreläsning idag? VA?!

Ibland läser jag gamla inlägg bara för att inte glömma de små, men ack så värdefulla, händelser jag hittills erfarat. Det är då jag för det mesta hittar inlägg som jag från början inte förstår alls och måste läsa flera gånger innan jag förstår vad jag menade. Och ändå är det jag som har skrivit skiten. Herregud, jag är totalt ologisk (vet ni om att ologisk inte är ett ord och att det blir ett rött streck på Word? Kontigt va? Helt ologiskt). De flesta inlägg skäms jag över och ibland kan det till och med uppkomma en viss rodnad när jag reser tillbaka i min litterära värld. 
Men ibland hittar jag inlägg då jag har använt min fantasi och gestaltat totalt ointressanta händelser rätt bra. Och som jag diskuterade! Jag publicerade mina högt respekterade åsikter om diverse viktiga livsfrågor. Nu skriver jag om min mystiske granne, ett pipande ljud och ett virus på datorn. När tappade jag mitt samhällsintresserade sinne?

Men å andra sidan behöver jag inte tänka lika mycket nu. 

Det var som att kliva in i en annan värld. Allt var så tyst, fridfullt och vackert. Känslan som de för det mesta lyckas med att skapa i julkalendern fanns helt plötsligt i Umeå. Jag befann mig i den känslan, den där lite magiska.
Jag har hittat en ny sida av staden! Och den har funnits där hela tiden, bara lite mer västerut. Det lustiga var att ingen annan än jag befann mig på den magiska gatan. Inget liv skymtades i husen. Det var bara jag, i ett nytt vinterland.

Jag har hittat Narnia.

Idag har jag använt stekpannan för första gången. Det gick förvånansvärt bra! Inga konstigheter dök upp under tiden och min pytt i panna blev riktigt bra. Kanske jag kan använda den imorgon också. Hm, det tål att tänkas på.

Jag har precis satt personligt rekord på hur snabbt jag kan skriva en uppgift; två timmar. Detta är naturligtvis ingenting jag skryter över, med tanke på mitt feta U jag kommer att bli tilldelad. Men det gick fort i alla fall. Nu kan jag ta söndag.

Bara för dig Camila, bara för dig.


Fyra arbeten jag har haft i mitt liv:
1, Vandrarhemsskötare (?)
2. Försäljare för PSG
3. Servicetekniker på Smurfit
4. Servitris på Tavernan. Lätt det värsta ever.

Fyra filmer jag kan se om och om igen:
1. Lotr - triologin. Finns inget stopp.
2. Tillsammans
3. Bridget Jones
4. Love actually

Fyra städer jag har bott i:
1. Piteå

2. Öjebyn (är en stadsdel men enligt mig och farfar är det en stad i sig)

3. Umeå

4. -

Fyra teveserier jag gärna (vadå "gärna"? MÅSTE se) ser:
1. Friends
2. Greek
3. Satc
4. Dirty Sexy Money
Detta är ett knepigt moment, måste jag säga. Jag är beroende hur många serier som helst och jag känner mig dum mot de som jag inte nämner. Därför: Grey's anatomy, Desperate Housewives, The Hills, Cashmere Mafia, Saltön, GG. Jag älskar dem precis lika mycket.

Fyra ställen jag vill åka till:
1. Thailand
2. London
3. Dublin
4. New York

Fyra webbsidor jag besöker dagligen:
1. Hotmail
2. Pixbox
3. Publishme
4. Facebook

Fyra favoriträtter:
1. Pasta och pesto
2. McChicken & Co.
3. Macka och kaffe
4. Tacos

Fyra personer jag utmanar:
Åh, herregud, jag vill inte utsätta någon fler för detta.


LaCamila är orsaken till detta. Förlåt.

Va! Ingen kommentar hittills, inte ens från mina frienemies. Kom igen nu, jag behöver ju er hjälp! Alla fem okända människor som läser denna smörja: Kom igen! Om ni inte gillar mig kan ni ju alltid komma med ett dåligt förslag för att förstöra för mig. Det låter väl toppen?

Jag hittar nya vägar till nöje varje dag. Igår var det de gamla avsnitten av Greek, idag är det Flintfredrik.

Jag fattar ingenting. Första grejen jag inte fattar är varför jag bryr mig om det jag snart kommer att skriva. Andra grejen jag inte fattar är:

Årets Idol-deltagare kör på så äckligt mycket säkerhet. Och när de inte kör på säkerhet sjunger de någon låt som de inte alls klarar av och man måste sätta TV:n på mute. Tänk: Johan.
Sen kommer Lars. Man vet aldrig vad som kommer att hända, man vet inte vad man ska förvänta sig. När hela gänget har sjungit schlagerlåtar som RIX FM spelar varannan minut kommer han in och låtsas glömma texten.
Och sen börjar alla dessa VIP:are säga att han har sabbat sin karriär. Sabbat sin karriär?! Hallå, vet ni ingenting om ungdomar? Alla ungdomar som ogillar kommersiell musik, Britney-pop och Idol-konceptet kommer att köpa Lars skiva. De älskar att han kör sin egen grej mot hela Idol-Sverige. Förstår inte dessa människor att det kommer att skapas en Team Lars-grupp? Den kommer förmodligen vara rätt stor.


Nu har även jag tagit del av Idol-diskussionen.

Varför är inte det svenska studentlivet likadant som det i Greek? Och varför har jag ingen Cappie?
Än en gång faller jag handlöst för något som är så typiskt USA. Crappie.


Nytt på virusfronten: Om man ändå är så pass intelligent att man kan skapa ett virus som till och med jag (hm) köper, hur kan man då vara så dålig på att skriva? De som ligger bakom detta virus använder sig av dålig engelska och de vet ingenting om generella skrivregler. Seriöst, det känns ju ännu värre när grundarna är mer IQ braindead än vad jag är.

Vi ska flytta. De tre orden har jag och mitt underbara gäng upprepat under hela dagen. Lägenheten är exemplarisk, för att inte säga lite magisk. Hyran är låg, läget är perfekt och huset är nybyggt. Och vi ska bo där. Jag och Fanny måste dock dela rum men det är numera ingen nackdel, tack vare Fanny:

fanny, säger:

och det gör inget att du ligger som en groda och petar på dina tår när du läser

Det är mitt så kallade SSB (secret single behavior), trots att jag precis offentliggjorde det. Tydligen har Fanny inga problem med det så allt är under kontroll. Jag får peta på tårna.


När jag ändå är inne på hemligheter kan jag ju lika gärna avslöja lite mer. Jag är helt galet kär.
Ni vet EMA uncovered? Föreberedelserna inför EMA som går på MTV hela tiden? Ni kan ju knappast ha missat det.
I alla fall, en utav journalisterna som kommenterar alla tidigare händelser som inträffat under galan har allt jag någonsin drömt om: Intelligens, humor, looks och han är brittisk.
Hur ska jag komma i kontakt med honom? Och vad heter han?

Inga flygande bajspåsar, inga misshandlande ord och ingen dumstrut. Ett mirakel skedde: Jag använde äntligen hjärnan.
Under lektionen visades hemsidor som enligt mig var riktiga höjdare. Jag ville svälja min egen tunga eller göra något annat otroligt smärtsamt mot mig själv. Men istället väntade jag. Tiden började bli knapp och jag märkte hur läraren blev mer och mer stressad. Kommentarerna blev färre. Därför gick jag upp i slutet och visade min hemsida, som var sämst av allas. Men eftersom tiden nästan var slut fick jag ett: "Stilren men den behöver lite mer färger, NÄSTA!"
Ett mirakel.

Nu har jag sovit i sex timmar, eftersom jag glömde att ställa väckaren. Jag har missat en hel dag och nu är det mörkt ute.
Med andra ord har jag återgått till mitt normala hjärntillstånd: Totalt blåst.

Fick panik igår när jag jämförde min, enligt mig, relativt hyfsade hemsida med de andras. Trodde att jag hade gjort ett ganska bra jobb med tanke på min dåliga fantasi, mitt hat gentemot Ps och min brist på motivation inom detta moment.
Det hade jag inte. Min hemsida sög. Suger.
Så jag stack hem, trots att jag trodde att jag var klar. Satt uppe till 02.30 och hemsidan ser fortfarande förjävlig ut. Jag kommer förmodligen avlida av förnedring när jag om en timma ska visa upp fanskapet. På detta är jag olagligt trött och har försovit mig. Och jag sätter mig här... Hur dum får man bli?
Okej, jag behöver inga lyckoönskningar, ingen tur i världen kan rädda mig nu. 


Just ja, till "anonym": Människor utklädda till kaniner under Halloween brukar oftast inte vara helt pälsklädda med onormalt stora tänder. Totalt missat Playboy eller?

Jag förstår inte det här med Halloween. På något underligt vis tar de flesta tjejer tillfället i akt och klär ut sig till något sexigt. Sjuksköterskor, sekreterare, poliser, kaniner, skolflickor och cheerleaders vimlar omkring och lever ut i sina roller.
När blev det ett måste att vara sexig under Halloween?
Grabbarna tycks ju gilla det, eftersom varenda moppemusche drägglar som om de aldrig sett bröst förut. I för sig handlar det ju enbart om det - att göra grabbarna vilda av sexuell extas.