Till min borr, betongvägg och verktygslåda

Ni tror ni vet hur allt ska vara,
ni vet när allting passar sig,
utom när jag ska förklara,
hur jag känner mig.

Ni bryr er inte om mig mera,
och det har tagit mig så hårt.
Ni kan väl aldrig acceptera,
att någonting är svårt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0