Who will enter the cage to be the next Ultimate Fighter?

Daniel är sjuk. Han hostar, snorar och slemmar. Hans röst är ett öppet sår och han låter som Björne. Hade hoppats på Tom Waits. Men ja, siktar man mot stjärnorna kan man hamna vid trädtopparna. Eller i mullvadsgångarna.

Jag har alltid (i smyg) gillat att vara sjuk: det dåliga samvetet som annars dyker upp vid maniskt TV-tittande är som bortsnytet. Det är ju synd om en, man förtjänar soffans kalorivälkomnande värld. Som trogen snorsympatisör önskar jag honom detta, det gör jag. Första Hjälpen-lådan är framplockad och jag har försett honom med diverse värk- och hosttabletter. Lilla Björne.

Vad jag däremot aldrig har inkluderat i min förkylningsnjutning är min osjuka omgivning. Aldrig har det slått mig att andra kanske inte gillar Skins-maraton, eller det faktum att det ligger snortussar runt hela vardagsrummet, som någon annan än jag städar bort.
    Daniel är, tack och lov, en snäll snorare utan framliggande tussar, men hans val av serie är inte det: UFC, mina vänner, UFC. Från tidig morgon till sen kväll. Avbrott görs vid Vem vet mest? och Halv åtta hos mig. Sedan är det igång igen. Och det slutar aldrig. Om det inte är matcher, så är det TV-spelet. Eller, det värsta: dokusåpan. O, ja, det finns en dokusåpa. Denna serie följer några instängda testosteronknuttar som bor i ett paradishus tillsammans. Där tränar de och har matcher mot varandra. Den som vinner i slutändan får typ något jättebra. Upplägget är Top Model-influerat med allt som hör till, förutom själva inriktningen. Till och med den typiska musiken vid varje scenbyte är där. Svordomspipet används frekvent och nyligen, i säsong 12, var det någon som högg någon annan med kniv i ögonbrynet.
    När jag försiktigt fösöker få Daniel att kanske se på något mer stimulerande hävdar han bestämt att dessa killar minsann har hjärna, "typ nästan alla har akademiska bakgrunder". Men något måste ju ha gått riktigt snett med tanke på att de är med i en dokusåpa som zoomar in deras muskler. Detta håller jag dock för mig själv och ber i tystnad till the Master of the Virus att ge snoret till mig istället. Jag orkar inte se en enda bicep till.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0