a.a

1) Han förstår sig inte på ironi eller sarkasm, inte ens litet grand. Av de hundratals exempel jag skulle kunna framföra kommer jag dessvärre ihåg enbart ett, som utspelade sig för några veckor sedan. Undertecknad var irriterad på pojkvän, som heter Daniel men som härefter kommer att gå under namnet Shelly. Irritationen grundade sig i att Shelly använde(r) mitt konto på Spotify i och med att det är ett Premium-konto, som jag betalar. Ibland blir jag, den betalande kunden, utslängd från mitt konto för att Shelly, den obetalande kunden, loggar in på min betalade användare för att avnjuta en musikstund utan reklamavbrott. Detta gör mig givetvis irriterad, speciellt under joggingturer (&%#!) och framförde detta. Då påpekar Shelly att jag använder ett av hans konton (kommer inte nämna vilket, är rädd för Big brother) varpå jag inser min förlust och säger, med ett stort och skamset flin "Jaha, men då byter jag lösenord, mohahaha!". Tonen var högst ironisk. Klart jag inte skulle byta lösenord, vi använde ömsesidigt varandras konton, och jag vill ju såklart inte gå miste om chansen om tillgången till hans. Vem som helst kan förstå denna ömsesidighetsprincip och det var just därför jag använde mig av den ironiskt klingade ton.

Efter några dagar försöker jag att logga in på hans konto. "Invalid password". Hans respons? "Men du vet ju att du inte får vara ironisk". Förbannat, Shelly.

2) Människan är onaturligt smart. Inte för att sätta min pojkvän tillika sambo på en piedestal, men det går inte att frångå, han är litet av ett geni. När alla andra barn (läs: jag) lekte Emil, läste han om Galapalosöarna (huh?) och kräldjur. Han kan grekiska och latinska för- och efterled. Hans allmänbildning spöar skiten ur Vem vet mest? och han läste Koranen "för skojs skull" under sin mönstring. När jag, två år efter honom, läste filosofi på gymnasiet talade skolans enda filosofilärare fortfarande om underbarnet Daniel.

3) När han i skrivande stund är sjuk vill han bli omhändertagen och för några minuter sedan, då jag började författa denna text, efterfrågade han en liten sång, för att göra sjukdomen litet lindrigare.

Finns bara en sak att göra: Hoppas på ett Nobelpris.

PS. Ni som inte följer The Big Bang Theory förstår förmodligen inte ett dugg av detta inlägg. Ni bör för övrigt se den nu, som en liten julklapp till er själva.