R.I.P Brain.

Nu har jag en ny telefon. (Innan ni läser vidare vill jag att ni skriver det i era dagböcker.) Före denna telefon hade jag en android men använde mig inte alls av internet, hade inte ens en internettjänst. Jag ville bara åt Spotify. Sedan gick den sönder. Tre gånger. Jag gillar inte att svartmåla märken men det slutade på -sung. Nu har jag äntligen Spotify igen och har denna gång valt att våga mig på internet. Jag vet att det är en risk för en svamp som jag, som suger åt sig vartenda litet beroende man kan tänka sig, men jag var tvungen. Är även beroende av grupptryck.

Givetvis har jag grävt min egen grav. Sitter numera som fastklistrad vid telefonjäveln. Den är fördummande. Jag har precis samma internetbeteende med min telefon som jag har med min dator, men datorn har aldrig kunnat distrahera mig från att exempelvis plugga. Igår, när jag egentligen borde ha pluggat till dagens hemtenta, tillbringade jag tiden med att läsa digitaliserade tidningar, som jag redan läst. Men nu på telefonen. Fördummande!

Det värsta är att telefonen ger mig ett beroende som är flerdimensionellt. Jag sitter inte bara och stryker lite lätt på den sköra, vackra skärmen lite då och då, utan jag har även klistrat fast mig i Wordfeud. Jag som alltid har avskytt Alfapet. Men jag är (tydligen) slav under allt som min nya telefon kan erbjuda. Jag drömmer om olika brickor och kniviga situationer, om de arma själarna som fuskar och om den förargerliga och skräckinjagande skylten med "Invalid word".
Mardrömmarna kan jag ta, men igår hände något som på allvar fick mig att bli rädd. Jag och Daniel spelade Wordfeud hela dagen. Det plingade på ganska hårt här hemma. När vi sedan skulle gick till sängs, låg vi bredvid varandra och spelade Wordfeud. Mot varandra. Det kommer sluta med att vi enbart kan säga något till varandra, om meningen börjar med bokstaven som föregående mening slutade med. Om det inte fungerar får vi passa och det kommer sluta med att vi aldrig pratar med varandra igen. Tack, Apple. Tack så jävla mycket.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0